Erfarna lärare bakom läsframgångar

Varför blir vissa klasser duktiga på läsning, trots att de har de socioekonomiska förutsättningarna emot sig? Det har bland annat att göra med mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet, skriver Ulla Damber i sin avhandling ”Läsa för livet – tre studier av svenska barns språkutveckling”.

Varför blev du intresserad av ämnet?

- Jag har jobbat i över 20 år som lärare i svenska, svenska 2 och engelska. Barn med multikulturell bakgrund uppfattas ofta som ett problem i skolan så därför ville jag hitta en motbild och titta på de positiva exempel som finns.

Vad handlar avhandlingen om?

- Om skolklasser som presterar bra i läsning, bättre än vad man kan förvänta sig utifrån deras socio-ekonomiska bakgrund. Jag undrade vad som fick dem att skilja ut sig. Det kom också att handla om olika vägar att närma sig läsning, och vad som gör att man fortsätter vara en läsare sedan man knäckt själva koden.
Jag började med ett stort statistiskt material över Stockholms stads elever i årskurs tre. Sedan gick jag vidare med en mindre statistisk studie av åtta överpresterande klasser i ett multikulturellt förortsområde, där lärare också djupintervjuades. Till sist intervjuade jag några elever från en av de här klasserna när de var omkring 19 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

- Barnens framgångar i läsning handlar till stor del om lärarens sätt att bemöta barn och deras föräldrar. Lärarna i de högpresterande klasserna hade hög tilltro till barnen och bemötte dem som kompetenta individer. Eleverna fick läsa oerhört mycket, inte bara frivilligt utan de blev också uppmanade att läsa på loven. Både elever och lärare beskriver arbetet som lustfyllt, i kombination med att kraven på barnen var höga. Tydlig kommunikation och tydliga strukturer för arbetet hjälpte också till. Barnen har vetat vad som förväntas av dem.

Vad överraskade dig?

- Nästan den enda signifikanta faktorn som utmärkte lärarna i de högpresterande klasserna var att de hade många år bakom sig i yrket. Man hade kunnat vänta sig att metodval eller utbildning skulle visa större skillnader. Erfarna lärare besitter nog kunskaper som inte är så lätta att ringa in. Jag tror inte det finns någon mall för en god lärare – det gäller nog att fånga ögonblicken i flykten och jobba flexibelt. Därför blev jag förvånad över att många tidigare studier betraktar läsningen som lösryckt ur ett sammanhang. Varje läsresultat har enligt min syn en historia, sker i ett socialt och kulturellt sammanhang.

Vem har nytta av dina resultat?

Praktiker. Men även forskare. Att avhandlingen är skriven på engelska illustrerar väl kanske glappet mellan teori och praktik som vi lever med?

Anna Froster

Ulla Damber

Född 1957
i Skövde

Disputerade
2010-02-28

vid Linköpings universitet med avhandlingen:

Läsa för livet – tre studier av svenska barns språkutveckling