Hur blev du intresserad av ämnet?
- Jag är arbetsterapeut i grunden och har även en vidareutbildning
i psykologi. Jag har arbetat med människor med olika funktionshinder
och olika social och etnisk bakgrund med fokus på kommunikation och
deltagande i vardagliga aktiviteter. Dessutom har jag arbetat i olika projekt
med barn som har neuropsykiatriska funktionshinder och med barn och ungdomar
som lever i utsatta livssituationer i exempelvis missbrukarfamiljer. Därifrån
kommer mitt intresse för elever i behov av särskilt stöd och
elever i särskild undervisningsgrupp. Ytterligare något som fick
mig att bli intresserad av ämnet är det faktum att antalet elever
i behov av särskilt stöd och särskilda undervisningsgrupper
har ökat de senaste tio åren - trots skolans demokratiska ideal.
Det var centralt för mig att lyfta fram ett elevperspektiv i min studie:
hur eleverna själva positionerar sig, agerar och reflekterar över
den verksamhet de ingår i, deras kompetens och aktörskap, men även
deras delaktighet och sociala relationer som jag tror är centralt för
att uppnå hälsa, utveckling och meningsfulla sammanhang.
Vad handlar avhandlingen om?
- Den handlar om elevers vardagsliv i särskild undervisningsgrupp. Vi vet
lite om vad det egentligen innebär för elever att delta i en särskild
undervisningsgrupp, vad som händer i gruppen och vad elever och pedagoger
gör i en sådan verksamhet. Eleverna i studien anses ha olika skolsvårigheter
som till exempel koncentrations-svårigheter, sociala och emotionella
svårigheter samt neuropsykiatriska funktionshinder. Enligt mig kan skolpersonalen
ha stor betydelse för de här eleverna genom att lyfta fram deras
aktörskap och förmågor, och genom att göra dem mer delaktiga
i sin vardagliga verksamhet. Att tillskriva elever aktörskap och kompetens
innebär att lyssna till deras perspektiv och erfarenheter och att samtala
med dem om hur de känner och reflekterar över sin skolvardag. I
studien har jag använt en metod där eleverna blir aktörer och
får berätta om sin verksamhet, om relationer och om hur de agerar
och positionerar sig.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
- De viktigaste resultaten är att den särskilda undervisningsgruppen
osynliggörs på olika nivåer: på central nivå
i kommunen och i den lokala skolpraktiken, och att eleverna har lågt
aktörskap. Paradoxalt nog är det ideologin om inkludering som resulterar
i att skolan osynliggör de här barnen, eftersom de enligt ideologin
inte ska finnas. Jag kunde se att det finns en osäkerhet om vad som egentligen
utgör elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna resonerar fram och
tillbaka och eleverna tillskriver sig skolsvårigheter och tar personligt
ansvar för dem samtidigt som de gör motstånd mot skolans problemdefinitioner.
Eleverna strävar efter aktörskap och vill positionera sig som "duktiga
elever" för att ge en annan bild av sig själva och stärka
sin identitet. De deltar i verksamheten men i situationer där de definieras
som problem gör de motstånd på olika sätt: de glider
undan, byter samtalsämne och slutar svara på frågor. De nedgraderar
problemen som de blir tillskrivna och flyttar fokus till kamraterna för
att komma undan situationen. Jag vill inte lägga över hela problemet
på pedagogerna, det är en fråga för politiker och skolan
- pedagogerna har inget stöd och de gör så gott de kan. Det
är svårt för pedagogerna att undervisa elever med olika skolsvårigheter
mellan årskurs ett och sex i samma grupp. Det är dessutom väldigt
få utbildade lärare som arbetar i den särskilda undervisningsgruppen,
det rör sig övervägande om fritidspedagoger, fritidsledare
och elevassistenter. Det är ett tydligt fokus på att eleverna ska
arbeta med sitt sociala beteende och det blir dessvärre på bekostnad
av deras utbildning. På ett politiskt, samhälleligt plan behöver
man fundera på skolans uppdrag: hur man ser på barn som har skolsvårigheter
och hur man ska hjälpa dem. Eleverna och pedagogerna får inte de
resurser som de skulle behöva och det finns risk för att eleverna
endast blir betraktade som ett problem. Det behövs nya perspektiv i synsättet
på de här barnen, deras kompetens och förmågor behöver
lyftas fram i större utsträckning.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade
eller förvånade dig?
- Jag kände inte till den här verksamheten innan jag gjorde min studie
eftersom jag inte har min bakgrund inom skolan, och det förvånade
mig att de här eleverna blir definierade som ett problem av skolan. Eleverna
har en otydlig tillhörighet: de undervisas på heltid i de här
grupperna men har idrott och slöjd med sin stora klass, så de har
en dubbel tillhörighet. Skolan vill osynliggöra detta men det vore
bättre att synliggöra verksamheten för att kunna förbättra
och hitta nya synsätt.
Vem har nytta av dina resultat?
- Pedagoger som arbetar med de särskilda undervisningsgrupperna men även
skolledare och klasslärare som ställs inför frågan att
en elev inte passar in, och som börjar fundera på en åtgärd.
På skolpolitisk nivå kan det vara bra att ta till sig av mina
resultat och fundera på skolans uppdrag och elever i behov av särskilt
stöd: hur man ser på de här barnen, hur man kan hjälpa
dem på bästa sätt och hur man ska fördela resurser. Det
finns en tendens att eleverna i särskilda undervisningsgrupper tidigt
hamnar utanför ordinarie skol- och utbildningssammanhang. De följer
inte kursplaner eller skolans mål och studier visar att det finns en
tendens att eleverna fortsätter i det här spåret utanför
den ordinarie skolan och har svårt att komma tillbaka. Man vet lite
om vad som egentligen händer med den elev man flyttar på, oftast
är det fokus på att klassen ska fungera. Det finns inte heller
några direkta planer på hur en elev som hamnar i en särskild
undervisningsgrupp ska komma tillbaka till den ordinarie klassen.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
- Det behövs nya synsätt i hur man kan lyfta fram elevers aktörskap,
delaktighet och kompetens, och hur man samtalar med barn om skolsvårigheter
och om deras förmågor. Jag tror att många pedagoger brottas
med det här i vardagen och de blir lämnade ensamma att hantera det.
Åsa
Larsson, 2008-03-04