Hur blev du intresserad av ämnet?
- Jag är lärare själv och tycker att grupparbete är en intressant,
men svår, arbetsmetod. Det är en anledning, en annan är att
jag skulle göra en klassrumsstudie om interaktion i klassrummet och hamnade
på ett fält där man jobbade mycket med grupparbete.
Vad handlar avhandlingen om?
- Den handlar om elever med olika ambitioner som möts i ett gemensamt arbete
för att lösa en uppgift. Jag har valt att titta på och lyfta
fram uppgiftens påverkan på grupparbetet, och vad elever egentligen
upplever. De har olika upplevelser och beroende på det skiljer sig deras
handlingar åt i grupparbetet.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
- Jag har kommit fram till att det finns några aspekter som är
väldigt viktiga för att få till ett fungerande samarbete.
Vilka som ingår i grupparbetet är en aspekt som man som lärare
kan påverka genom att fundera på hur man sätter samman grupper.
Det är inte självklart att det är bäst att man som lärare
styr gruppsammansättningen i stället för eleverna – det
beror på vilka intentioner man har. Uppgiftens påverkan på
grupparbetet är en annan aspekt som får betydelse och även
där finns det en stor påverkanspotential för lärare.
Det är viktigt att titta på vad som sker i grupprocesser och föra
en dialog med eleverna om vad som händer när de grupparbetar. Tidigare
forskning visar att grupparbete har minskat som arbetsmetod i skolan, och
en trolig anledning är att lärarna inte har tillräckligt med
kunskaper om grupprocesser. I läroplanen trycker man inte på grupparbete
som arbetsform, där står istället det individuella arbetet,
och individen, i centrum. Ett viktigt resultat i mitt arbete är att jag
kunnat se att eleverna delar upp arbetet mellan sig så fort de får
möjlighet som en följd av att de har olika ambition. Som lärare
måste man därför bygga in samarbetet i själva uppgiften
och undervisa i hur man samarbetar. Sammanfattningsvis kan jag säga att
det är 3 aspekter som är viktiga: gruppens sammansättning,
uppgiften och att undervisa om samarbetsprocesser.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade
eller förvånade dig?
- Jag såg väldigt lite om hur elever gör när de arbetar
tillsammans i ett ämne. Fokus i grupparbete ligger oftast på att
utveckla sociala förmågor och det sker inte någon gemensam
ämneskunskapsutveckling – det förvånade mig att det
inte var mer. Annan forskning har visat att det kan vara väldigt kunskapsutvecklande
att möta andra personers perspektiv, och grupparbete skulle kunna vara
en ypperlig metod för att lära inte bara sociala förmågor
utan även ämneskunskaper, tillsammans. Som lärare måste
man fundera på vad det är man vill att eleverna ska lära sig,
målsättningen för grupparbete som arbetsform måste vara
genomtänkt.
Vem har nytta av dina resultat?
- Lärare har nytta av mina resultat, men även personer inom andra
yrkesområden. Jag tror att det är intressant för alla som
kommer i kontakt med grupparbete som arbetsform att ta del av de här
processerna som sker när man som grupp möts i en uppgift.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
- Jag tror att mina resultat kan påverka genom att man kan få
syn på vissa aspekter som påverkar både vad som kommer ut
ur ett grupparbete och individens och gruppens prestation, men även hur
man skapar en gruppuppgift och hur man som lärare egentligen ska undervisa
när det gäller grupprocesser.
Åsa
Larsson, 2008-05-26