Olika förklaringar gör genetik svårt

Varför tycker så många elever att genetik är svårt, frågade sig Niklas Gericke. Ett av skälen är att läroböckerna använder flera förklaringsmodeller parallellt, kom han fram till i sin avhandling ”Science versus School-science; Multiple models in genetics – The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students’ understanding.”

Varför blev du intresserad av ämnet?

- Jag har jobbat som biologi- och kemilärare i ganska många år, främst på gymnasiet. Många elever tycker att genetik är kul men svårt så jag började fundera på vad det är som gör det så svårt.

Vad handlar avhandlingen om?

- Om vad som händer med kunskap när vetenskapliga rön förenklas för undervisning. Först studerade jag hur vetenskapliga modeller i genetik används i läroböcker i biologi och kemi. Sedan har jag tittat närmare på elevernas förståelse av två av de olika förklaringsmodellerna. Jag lät elever läsa förklarande texter i läroböcker utifrån de två modellerna och undersökte om de såg skillnaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

- Vetenskapen har ju gått framåt och man har kommit på nya sätt att förklara hur genen fungerar, men i skolan använder vi fortfarande förklaringsmodeller som kan vara 50 eller 100 år gamla. De gamla och nya modellerna dyker upp parallellt och är inte alltid kompatibla med varandra. Det är en av orsakerna till att genetik upplevs som svårt.
- Ett sätt att hantera de här olika modellerna är att förklara för eleverna hur kunskapen har vuxit fram historiskt. Just sådan ”kunskap om kunskap” tas upp som en viktig del av läroplanerna men det nämns aldrig mer än på några få sidor i början av böckerna. Jag tror att det behöver tas upp i en ämneskontext, som i det här fallet. Det skulle nog underlätta för eleverna att få en djupare förståelse, inte bara utantill-inlärning.

Vad överraskade dig?

- Jag hittade ett intressant samband när jag studerade vetenskapsutveckling: de områden där det lätt uppstår missuppfattningar är ofta de områden där det ofta finns stor variation i förklaringsmodellerna.

Vem har nytta av dina resultat?

- Förhoppningsvis lärare som undervisar om genetik, framför allt gymnasiet. Om man själv blir medveten om att de olika modellerna finns och att eleverna kan ha svårigheter att uppfatta dem, så kan man bli mer tydlig. Eftersom böckerna inte tar upp det så ligger ett stort ansvar på lärarna.

Anna Froster

Niklas Gericke

Född 1970
i Skara

Disputerade
2009-02-06

vid Karlstads universitet med avhandlingen:

Science versus School-science; Multiple models in genetics – The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students’ understanding.