Läs mer: Skolporten
Skolåret 2009 |
|
INNEHÅLL: 1. Lön - i siffror och tabeller 2. Arbetstiden en stridsfråga inför avtalsrörelsen 3. Hård vardag för rektorerna 4. Mobbning går att förebygga 5. Rektorsutbildning blir obligatorisk 6. Den nya skollagen 7. Det nya gymnasiet 8. Tuff konkurrens för friskolor 9. Lågkonjunktur även i skolan 10. Forskning 11. Lärare ska granskas hårdare av "nya" Skolinspektionen 12. Betyg 13. Läget i svensk skola 14. Matteundervisning får bottenbetyg 15. Språkförslag som upprörde 16. Skolpolitik |
| 1. Lön - i siffror och tabeller |
|
Hur ser lönerna i de kommunala skolorna ut i juni 2009? Vi har samlat in uppgifter om löneökningar i ett flertal kommuner nu i april 2009. Med detta som grund, tillsammans med annan lönestatistik, har vi räknat om våra uppgifter från våren 2008. |
|
Begränsa undervisningstiden och höj lärarnas löner mer än andra yrkesgruppers. Lärarfacken har överlämnat sina avtalskrav till SKL. |
|
Nästan varannan lärare tror inte att lönekriterierna har någon betydelse för lönen. Var tredje lärare känner inte till kriterierna. Det visar en enkät från Lärarnas tidning. |
| 2. Arbetstiden en stridsfråga inför avtalsrörelsen |
|
Bättre chefer i skolan skulle lösa problemen med arbetstiden, anser Per Unckel som uppmanar kommunerna att sluta detaljstyra skolorna. |
|
Per Unckels slutdokument. |
|
- Tyvärr har vi inte lyckats komma varandra närmare i frågan om hur lärarnas arbetstid ska hanteras för att nå bäst resultat i skolan, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation. |
|
Mer inflytande för rektorerna över hela arbetstiden - även förtroende tiden. Det vill Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppnå i avtalsrörelsen. |
|
Grundskollärare är den lärargrupp som har svårast att hinna med jobbet inom arbetstiden. Tre av fyra skolledare tror att semestertjänst skulle vara bättra för dem. |
|
Låsningarna mellan arbetsgivarsidan och lärarfacken om lärarnas arbetstid och löner går ut över eleverna. Vi måste sluta titta i backspegeln, skriver företrädare för förhandlingsdelegationen på SKL och ställer fyra krav inför avtalsrörelsen. |
|
I strid mot rådande avtal beslutar många rektorer vad lärare ska göra på sin förtroendetid. Det visar en ny undersökning av Lärarnas tidning. |
|
Helst inga centrala löneökningar alls och stärkt arbetsgivarinflytande över
lärarens totala arbetstid. Så lyder kommunernas bud inför avtalsrörelsen. |
|
- I stället för nollbud borde de ägna sig åt skolans problem, säger Eva-Lis Sirén i en kommentar till SKL:s utspel om "inga centrala löneökningar". |
|
Nästa års avtalsrörelse blir gigantisk. Cirka 550 avtal för 3,3 miljoner anställda ska förhandlas. Arbetsgivarna kräver nollavtal på central nivå. De fack som gått ut med sina yrkanden begär 2,6 procent. LR lägger fast sin inriktning i dagarna. |
| 3. Hård vardag för rektorerna |
|
Sveriges rektorer arbetar ständigt övertid.
|
|
Tid att leda - en rapport om skolledares arbetstid från Skolledarföreningen. |
|
Vad ingår i rektors ansvar för skolan? Hur kan verksamheten utvecklas? Nu finns ett stödmaterial på Skolverkets webbplats. |
|
Pedagogik istället för byråkrati - om flykten från ledarskapet. Rapport från Skolledarförbundet. |
|
Skolans chefer och kvinnliga chefer har de tuffaste chefsjobben. Det visar siffror från Lärarförbundet och TCO. |
| 4. Mobbning går att förebygga |
|
Världens hittills största undersökning om kamratförtryck visar att mobbning går att förebygga. |
|
Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? Rapport från BRÅ. |
|
Grövre våld i skolan. Rapport från BRÅ. |
|
I en ny översikt granskar Skolverket de åtta vanligaste programmen mot mobbning i svenska skolor. Vad står programmen för? Vilken människosyn har de och vilken teoretisk grund vilar de på? |
| 5. Rektorsutbildning blir obligatorisk |
|
Rektorsutbildningen blir obligatorisk för alla nyanställda rektorer. |
|
- Det är glädjande att Kammarrätten har gått på Skolverkets linje och att det nu blir möjligt att fortsätta planeringen av den nya rektorsutbildningen, skriver Skolverket. |
|
Nya rektorsprogrammet startar vid sex utvalda lärosäten. Glädjen över att till sist få komma igång med utbildningen är stor både bland anordnare och blivande kursdeltagare. |
| 6. Den nya skollagen |
|
I regeringens förslag till ny skollag införs flera nya sanktioner för att komma till rätta med glädjebetyg, religiös indoktrinering och skolor som systematiskt undviker att anställa behöriga lärare. |
|
Hela lagrådsremissen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och
trygghet. |
|
Förbud mot att fastanställa lärare utan rätt examen, från departementets presskonferens. |
| 7. Det nya gymnasiet |
|
Det blir högre inträdeskrav och färre lokala valmöjligheter på framtidens gymnasieskola. |
|
Det väntar stora förändringar av gymnasieskolan om några år, enligt regeringens planer. Det blir svårare att komma in på program som leder till högre studier och det blir mer krävande kurser. |
|
Storsatsning på yrkesutbildningarna.
|
|
Regeringen har överlämnat proposition 2008/09:199 "Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan" till riksdagen |
| 8. Tuff konkurrens för friskolor |
|
Elevkullarna minskar, konkurrensen hårdnar och därmed också kampen om skolpengen. Hittills i år har redan åtta friskolor gått i konkurs. |
|
Flera fristående gymnasieskolor har startat utbildning utan tillstånd från Skolinspektionen. Nior som nu söker till gymnasiet bör kontrollera valet noga - annars riskerar de både giltiga betyg och studiebidrag. |
|
Skolinspektionen har nu sammanställt sina beslut om 2008 års ansökningar om att starta fristående skolor. Av det totala antalet ansökningar som kom in förra våren var det 268 som godkändes, 257 som avslogs och 110 som avskrevs. |
|
Intresset för att starta fristående skolor är fortsatt stort. 505 ansökningar. |
| 9. Lågkonjunktur även i skolan |
|
Lågkonjunkturen drabbar nu också skolorna. I var tredje kommun har lärare varslats om uppsägning - och fler varsel är att vänta. |
|
Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2014. |
|
Reviderade budgetar och minskat elevantal har startat en varselvåg som kommer att dra med sig fler och fler lärare på grundskolan och i gymnasiet de närmaste månaderna. |
| 10. Forskning |
|
|
Skolan är ingen enhetlig organisation. Den består snarare av olika delkulturer, något som starkt påverkar ledarskapet. Detta konstaterar Ann Ludvigsson i avhandlingen Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete. Läs mer: Skolporten |
 |
- Det går att identifiera mer homogena grupper av barn med ADHD än vad man tidigare trott, säger Cecilia Wåhlstedt, UU, som tittat på sambandet mellan kognitiva faktorer och beteendeproblem. Läs mer: Skolporten |
 |
Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigaste faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande. Läs mer: Skolporten |
 |
Bra skolor har ansvarsfulla rektorer. De är engagerade i skolans kärnverksamhet, i kunskapsmålen och inte minst i de sociala målen, enligt Monika Törnsén. Läs mer: Skolporten |
 |
Att skilja ut vilka elever som är i behov av särskilt stöd från "normala" elever är en svår uppgift för skolpersonal. Dessutom verkar medicinska diagnoser ha fått en paradoxal roll, eftersom skolorna efterfrågar en diagnos men sällan utformar stödet efter den. Det säger Joakim Isaksson. Läs mer: Skolporten |
 |
Elever tycker att problemen ligger hos dem själva och att de befinner sig i ett sammanhang för sådana som inte passar in i skolan. Anna-Lena Ljusberg har undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp. Läs mer: Skolporten |
| 11. Lärare ska granskas hårdare av "nya" Skolinspektionen |
|
Skolinspektionen klargör nu kraven på vilka kunskapsresultat en skola ska ha för att inte inspektionen ska kräva ytterligare åtgärder. |
|
När skolinspektionen kommer - här är punkterna som granskas. |
|
Undervisningens kvalitet är viktigaste ämnet. -Vi ska granska lärarna mycket mer än tidigare, säger generaldirektören Ann-Marie Begler. |
| 12. Betyg |
|
Jan Björklund vill stoppa skolornas glädjebetyg. Dagens Samhälle har tagit fram de största glädjespridarna bland kommunerna. |
|
Hur ser relationen mellan provbetyg och slutbetyg ut i skolorna? Hur likvärdig är betygsättningen? Nu publicerar Skolverket uppgifter om provbetyg och slutbetyg för alla skolor i databasen SIRIS. |
|
Jan Björklund gör nu officiellt tummen upp för att betygsätta elever i förskoleklass. - Jag ser ingen anledning till att man ska hemlighålla information om eleven för föräldrarna. |
| 13. Läget i svensk skola |
|
Rapporten: "Konsten att nå resultat - erfarenheter från framgångsrika skolkommuner." |
|
Läs mer om rapporten Öppna jämförelser gymnasieskola och ladda ned tabellerna i rapporten. |
|
Framgångsrika skolkommuner lyfts fram i ny rapport från SKL.
|
|
Den årliga rapporten Aktuellt om skola och förskola från Sveriges Kommuner och Landsting. |
|
Sveriges Kommuner och Landstings samlade bild av läget i skolan visar ett antal positiva tendenser. Till exempel har andelen elever med godkänt i grundskolans alla ämnen successivt ökat under 2000-talet.
|
| 14. Matteundervisning får bottenbetyg |
|
Många skolelever får inget annat än usel matteundervisning, slår Skolinspektionen fast och kräver att rektorerna tar ett större pedagogiskt ansvar. |
|
Många elever får inte den undervisning de har rätt till i matematik. Det konstaterar Skolinspektionen efter en kvalitetsgranskning av matematikundervisningen vid 23 grundskolor. |
|
Alla blivande låg- och mellanstadielärare ska läsa minst en termin matematik inom lärarutbildningen. |
| 15. Språkförslag som upprörde |
|
På folkpartiets landsmöte lades ett förslag om obligatorisk engelska redan i första klass. Det väckte debatt.
- Språkinlärning fungerar bäst om eleverna först behärskar modersmålet. Engelskans status är för hög, skriver Horace Engdahl, Peter Englund, Olle Josephson med flera. |
|
Dagstidningsspråket har länge varit modellen för den korrekt skrivna svenskan. Men när vem som helst kan publicera texter på internet blir normen svårare att urskilja. |
|
Strid om kritik mot språkval.
|
|
Moderna språk går mot en ny vår när eleverna kan få extra meritpoäng genom att läsa till exempel franska, tyska eller spanska. |
|
Folkpartiets förslag om att engelska ska bli obligatoriskt redan i första klass möter hård kritik från bland andra Svenska Akademiens nuvarande och tidigare ständiga sekreterare, Peter Englund och Horace Engdahl. |
| 16. Skolpolitik |
|
2010 är inte bara avtalsår, det är även valår. Nyfiken på var de olika partierna står i skolfrågorna? Här hittar du riksdagspartiernas skolpolitik. |