|
De kommande reformerna i svensk skola är så många att regeringen satsar nästan en kvarts miljard på att utbilda lärare och rektorer i det som komma skall. Dessutom ska lärarutbildningen göras om. Det blir hårdare krav både för studenter och lärosäten
Hälsningar,
Thomas Ernald, Skolporten.com |
INNEHÅLL:
1. Stora förändringar i ny gymnasieskola
2. Hårdare krav på framtida lärare
3. Hård konkurrens om årets gymnasieelever
4. Lärare får gå kurs om nya skolan
5. Trög start för spetsutbildningar
6. Yrkeselever läser inte vidare trots längre utbildning
7. Ska elever få påverka lärarlöner?
8. Ny vägledning om politiska partier i skolan
9. Egen elevdator allt vanligare
10. Ny forskning
|
|
1. Stora förändringar i ny gymnasieskola |
Betydligt färre studievägar, större skillnader mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program, nya yrken, nya program och större inflytande för branscher. Det är några av de många förändringar som väntas i den nya gymnasieskolan. Idag överlämnar Skolverket sitt förslag i en rapport till regeringen.
|
Läs mer: Skolverket
Alla gymnasieelever ska kunna läsa ämnet entreprenörskap i den nya gymnasieskolan. Ämnet blir obligatoriskt på fyra av programmen: hantverks-, handels- och administrations-, naturbruks- och ekonomiprogrammet, föreslår Skolverket.
|
Läs mer: Metro
|
2. Hårdare krav på framtida lärare |
Det ska nu bli hårdare krav på den som vill utbilda sig till lärare och lärosäten som utbildar lärare. Regeringens förslag innebär bland annat tydligare program för de olika lärarkategorierna och att alla lärarutbildningar nu måste söka ny examensrätt.
|
Läs mer: Sveriges Radio
Lämplighetsprov för lärare kan införas.
|
Läs mer: Dagens Nyheter
Bäst i klassen - en ny lärarutbildning, Prop. 2009/10:89.
|
Läs mer: Utbildningsdepartementet
Professor: Gör lärarnas utbildning mer lik läkarnas.
|
Läs mer: Lärarnas Tidning
"Ny lärarutbildning kan öka attraktiviteten."
|
Läs mer: Sveriges Kommuner och Landsting
Vad säger lärarstudenterna om förändringarna?
|
Läs mer: Skolvärlden
|
3. Hård konkurrens om årets gymnasieelever |
Striden om årets nior är stenhård. Årskullarna minskar, antalet program ökar och många skolor använder nu datorer och andra förmåner för att locka elever.
|
Läs mer: Aftonbladet
Gymnasieeleverna i Sjuhäradsbygdens åtta kommuner föreslås från och med nästa läsår få välja skola fritt. Det har skapat oro bland de mindre gymnasieskolorna, som befarar att bli bortvalda.
|
Läs mer: Skolvärlden
Läs mer: Dagens Samhälle
Att göra reklam för gymnasieskolor har blivit big business. En ny undersökning från Studentum visar att de flesta skolor lägger mellan 100 000 och 400 000 kronor på marknadsföring varje år. Samtidigt tycker nio av tio svarande att det finns en risk att elever väljer fel skola på grund av marknadsföringen.
|
Läs mer: Skolvärlden
|
4. Lärare får gå kurs om nya skolan |
De närmaste åren blir det stora förändringar i skolan. Nu satsar regeringen
nästan en kvarts miljard på att lärare och rektorer ska få lära sig vad förändringarna innebär och hur de påverkar deras arbete.
|
Läs mer: Sveriges Radio
Skolverkets samlingssida för aktuella reformer inom förskola och skola.
|
Läs mer: Skolverket
Redovisning av regeringens uppdrag till Statens skolverk avseende implementering av skolreformer m.m.
|
Läs mer: Skolverket
|
5. Trög start för spetsutbildningar |
Försöket med gymnasiala spetsutbildningar fick en trög start. Även till hösten ser det ut att bli studieplatser över.
|
Läs mer: Dagens Nyheter
Spetsutbildning hotad – för få har sökt till Fässbergsgymnasiet i Mölndal.
|
Läs mer: Göteborgs-Posten
|
6. Yrkeselever läser inte vidare trots längre utbildning |
Andelen elever på yrkesförberedande program som gick vidare
till högskolan ökade inte när programmen blev treåriga.
|
Läs mer: Lärarnas Tidning
Olyckorna på praktiska gymnasieprogram har ökat med 40 procent på fem år. Det saknas skydd och elever använder maskiner som är byggda för vuxna.
|
Läs mer: Dagens Arbete
|
7. Ska elever få påverka lärarlöner? |
Ska Uppsala kommun gå i Sollentunas spår och låta elevernas betygsättning av sina lärare väga tungt i lärarnas löneutveckling? Nej, säger Hans-Eric Lindahl, kommunombud för Lärarnas Riksförbund. Han vill se mer aktiva rektorer. Elevbedömningar kan få helt fel fokus.
|
Läs mer: Upsala Nya Tidning
Betyg på lärarna helt feltänkt, skriver Metta Fjelkner.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
Det är bra att även lärarna utvärderas.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
I Sollentuna tar vi elevernas rätt på största allvar, svarar Maria Stockhaus (M), Sollentuna.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
Läs mer: Svenska Dagbladet
|
8. Ny vägledning om politiska partier i skolan |
Tumultartat slagsmål bröt ut på Värmdö gymnasium vid Gullmarsplan in Stockholm i samband med att Nationaldemokraterna fått tillstånd att ha bokbord på skolan.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
Ingen hade räknat med att främlingsfientliga partier skulle höra av sig. Därför fattades beslutet om att bjuda in alla partier till bokbord, enligt Håkan Nordström, lärare på Kristinegymnasiet.
|
Läs mer: Dalarnas Tidningar
Olika politiska partier ska släppas in på skolorna? Bara de etablerade? Inga som är uttalat främlingsfientliga? De nuvarande riktlinjerna tolkas mycket olika. Nu ska Skolverket ta fram ny vägledning.
|
Läs mer: Skolvärlden
|
9. Egen elevdator allt vanligare |
Många kommuner börjar att dela ut bärbara datorer till elever. Än så länge begränsar det sig ofta till försök i enstaka skolor eller till vissa årskurser, men trenden är tydlig.
|
Läs mer: Computer Sweden
Egen dator ger mer motiverade elever. Det säger Falkenbergs kommuns it-samordnare Kristina Björn, som haft två år på sig att utvärdera saken.
|
Läs mer: Computer Sweden
IT och internet spelar allt större roll inom utbildning och i samhället. Men svenska lärarutbildningar hänger inte med i svängarna. "Utbildningarna behöver ha press på sig för att något ska bli gjort", säger Ann-Britt Enochsson, pedagogikforskare vid Karlstads universitet.
|
Läs mer: Skola & Näringsliv
 |
Varför tycker så många elever att genetik är svårt, frågade sig Niklas Gericke. Ett av skälen är att läroböckerna använder flera förklaringsmodeller parallellt, kom han fram till i sin avhandling ”Science versus School-science; Multiple models in genetics."
Läs mer: Skolporten |
 |
Lärare behöver ett bredare perspektiv på vad det innebär att lära sig naturvetenskap. Karim Hamza visar att det inte räcker att eleverna lär sig det teoretiska och begreppsliga. De måste också få hjälp att reda ut detaljer.
Läs mer: Skolporten |
|
Skolporten AB, 118 82 Stockholm; 08-5622 6800 |
|
|