|
Annons
|
|
| |
|
Mars 2010
Varför blir vissa klasser duktiga på läsning? Ulla Damber svarar på den frågan i sin avhandling ”Läsa för livet – tre studier av svenska barns språkutveckling”. Och svaret är: mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet.
1991, inför den stora gymnasiereformen, infördes treårig yrkesutbildning på prov i ett antal kommuner. Förhoppningen var att fler skulle gå vidare till högre utbildning. Så blev det inte. dessutom blev avhoppen från gymnasiets yrkeslinjer fler, visar Caroline Hall i avhandlingen"Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies".
Dessutom: åldersintegrerat ger sämre kunskaper, SO-ämnet påverkar inte synen på demokrati, fortbildning viktigt på förskolan, med mera.
Thomas Ernald
Vik. redaktör
Skolporten
|
|
|
|
|
Annons
|
|
| |
INNEHÅLL:
1. Myt att kvinnor lämnar högskolan
2. Förförståelse överskattad för NV-kunskap
3. Erfarna lärare bakom läsframgångar
4. Svårt integrera teori och praktik
5. Åldersintegrerat ger sämre kunskaper
6. Bra idrottsledare fostrar unga
7. Fortbildning viktigt på förskolan
8. Musikproduktion – ett ämne i förändring
9. SO-ämnet påverkar inte synen på demokrati
10. Treåriga yrkeslinjer gav fler avhopp
|
|
Annons
|
|
| |
|
1. Myt att kvinnor lämnar högskolan
|
 |
Att kvinnor lämnar högskolan efter disputationen oftare än män har varit en etablerad sanning länge. Men det är tvärtom, visar Charlotte Silander i sin avhandling ”Pyramider och pipelines. Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan”.
Läs mer: Skolporten
|
|
Annons
|
|
| |
|
2. Förförståelse överskattad för NV-kunskap
|
 |
Lärare behöver ett bredare perspektiv på vad det innebär att lära sig naturvetenskap. Karim Hamza visar i sin avhandling "Contingency in high-school students' reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science", att det inte räcker att eleverna enbart lär sig det teoretiska och begreppsliga. De måste också få hjälp att reda ut detaljer.
Läs mer: Skolporten
|
|
3. Erfarna lärare bakom läsframgångar
|
 |
Varför blir vissa klasser duktiga på läsning, trots att de har de socioekonomiska förutsättningarna emot sig? Det har bland annat att göra med mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet, skriver Ulla Damber i sin avhandling ”Läsa för livet – tre studier av svenska barns språkutveckling”.
Läs mer: Skolporten
|
|
4. Svårt integrera teori och praktik
|
 |
I lärarutbildningens styrdokument finns en intention att integrera teori och praktik. Henrik Hegender visar i avhandlingen "Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning", att integrering är komplicerad.
Läs mer: Skolporten
|
|
Annons
|
|
| |
|
5. Åldersintegrerat ger sämre kunskaper
|
 |
Mellanstadieelever som fått åldersintegrerad undervisning är sämre på matte och ordkunskap än de som gått i traditionella klasser. Det visar Elly-Ann Johansson i sin avhandling "Essays on schooling, gender and parental leave". Den bygger på fyra projekt, varav två handlar om barn och utbildning.
Läs mer: Skolporten
|
|
6. Bra idrottsledare fostrar unga
|
 |
Att idrotten utvecklar barn och ungdomar socialt, fysiskt, psykiskt och moraliskt har länge varit en sanning, men så är det inte per automatik. Däremot har idrotten potential att göra det om ledarna skapar ett klimat där utveckling är viktigare än prestationer, skriver Stefan Wagnsson i sin avhandling ”Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling”.
Läs mer: Skolporten
|
|
7. Fortbildning viktigt på förskolan
|
 |
Med en gemensam teoretisk grund är det lättare för pedagoger att stödja förskolebarn som är i behov av särskilda insatser. Birthe Hagström beskriver i sin avhandling "Kompletterande anknytningsperson på förskola" hur en enhetlig fortbildning som grundas i kunskap om barnets tidiga utveckling, gynnar både pedagoger och barn.
Läs mer: Skolporten
|
|
8. Musikproduktion – ett ämne i förändring
|
 |
Förutsättningarna för att undervisa i ämnet musikproduktion förändras snabbt. Jan-Olof Gullö visar i sin avhandling "Musikproduktion med föränderliga verktyg – en pedagogisk utmaning", att särskilt utvecklingen inom den digitala tekniken ställer stora krav på lärarna.
Läs mer: Skolporten
|
|
9. SO-ämnet påverkar inte synen på demokrati
|
 |
Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket. Det visar Anders Broman i sin avhandling "Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan".
Läs mer: Skolporten
|
|
10. Treåriga yrkeslinjer gav fler avhopp
|
 |
En av ambitionerna med att förlänga gymnasiets yrkeslinjer med ett år var att ge alla elever behörighet att studera vidare på högskolan. Caroline Hall visar i sin avhandling "Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies", att reformen inte gett den effekten. Dessutom har avhoppen från gymnasiet ökat bland yrkeseleverna på de treåriga linjerna.
Läs mer: Skolporten
|
| Skolporten Forskning bevakar utbildningsvetenskapliga avhandlingar, vetenskapliga tidskrifter och nyheter i syfte att stärka dialogen mellan forskare och lärare. Förutom att sammanställa fakta och abstract gör vi korta intervjuer med varje doktorand. Genom seminarier sammanför vi de verksamma i skolan med aktuella skolforskare. Intresserad av att annonsera i våra brev? Läs mer här. |
|
Skolporten AB, 08-5622 6800, info@skolporten.com
|
|