|
Det börjar hetta till i avtalsrörelsen. Borgerliga kommuner trycker på för 40-timmarsvecka. Men inte bara politiker. 198 skolchefer kräver i en debattartikel att få bestämma över lärarnas arbetstid. Naturligtvis får de inte stå oemotsagda.
Dessutom hävdar LR att de nya skolreformerna ger en månads extra jobb - obetalt.
Hälsningar,
Thomas Ernald, Skolporten.com |
INNEHÅLL:
1. Tempot ökar men inget läraravtal till 1 april
2. ”Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider”
3. Lärare släpar efter 10 000 kronor
4. Den nya skollagen presenterad
5. Storstäder och friskolor lockar allt fler gymnasieelever
6. Sex av tio skolor ger grönt ljus för SD
7. Protester mot ändringar i religionsämnet
8. Lärare ger VG till Lärarfortbildningen
9. Skolreformer ger en månads extra jobb
10. Ny forskning
|
|
1. Tempot ökar men inget läraravtal till 1 april |
Lärarnas avtalsrörelse blir tuffare än på länge. Löner, arbetstider och anställningsformer är tre stora stridsfrågor. Men det finns fler. Här är frågorna som avgör om det blir konflikt eller inte.
|
Läs mer: Skolvärlden
40-timmarsvecka för lärare är en het fråga i den centrala avtalsrörelsen. På lokal nivå är trycket störst från borgerliga politiker visar Dagens Samhälles enkät.
|
Läs mer: Dagens Samhälle
Nu ökar tempot i förhandlingarna om lönerna för 250 000 lärare. Kravet är att få mer än vad industrins avtal ger. Men arbetstidsfrågan måste lösas innan förhandlingarna kan ta fart på allvar.
|
Läs mer: TCO-tidningen
Politiker vill införa 40-timmarsvecka.
|
Läs mer: Skolvärlden
|
2. ”Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider” |
- Vi kräver därför ett modernt arbetstidsavtal som vidgar rektorernas möjligheter att disponera lärarnas tid utifrån elevernas behov av stöd och undervisning, skriver 198 skolchefer.
|
Läs mer: Dagens Nyheter
- Kommunerna borde ta itu med utmaningen att ge alla elever en undervisning av högre kvalitet, skriver Metta Fjelkner och Eva-Lis Sirén i ett svar till de 198 skolcheferna.
|
Läs mer: Dagens Nyheter
”Vi lärare behöver vår förtroendetid.”
|
Läs mer: Dagens Nyheter
”198 omoderna skolchefer.”
|
Läs mer: Dagens Nyheter
|
3. Lärare släpar efter 10 000 kronor |
Närmare 10 000 kronor mer i månaden skulle en gymnasielärare tjäna om hans/hennes lön hade utvecklats som den genomsnittlige tjänstemannens.
|
Läs mer: Skolvärlden
En stor andel kvinnor i ett yrke innebär låga löner nästan oavsett hur lång utbildning yrket kräver. Det visar en färsk rapport från Lärarförbundet.
|
Läs mer: Lärarnas Tidning
Maria Stockhaus (m) brinner för skolfrågor. "Bäst lärare ska ha bäst löneutveckling", säger hon.
|
Läs mer: Skola & Näringsliv
Lärarna lönediskrimineras på grund av kön, enligt Lärarförbundet.
|
Läs mer: Lärarförbundet
|
4. Den nya skollagen presenterad |
Regeringen har presenterat förslaget till den lag som enligt skolministern ska styra upp ”flumskolan”. Efter 25 år med det gamla regelverket ryter politikerna nu ifrån mot obehöriga lärare och yrkets låga status.
|
Läs mer: Dagens Nyheter
Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet - sammanfattning av regeringens proposition 2009/10:165.
|
Läs mer: Utbildningsdepartementet
Lagrådet skär regeringens förslag till ny skollag i bitar. Det har inte förberetts tillräckligt noggrant, skriver Lagrådet som menar att delar av förslaget kan strida mot grundlagen.
|
Läs mer: Riksdag & Departement
|
5. Storstäder och friskolor lockar allt fler gymnasieelever |
De fristående gymnasieskolorna blir allt fler och de kommunala gymnasieskolorna allt färre. Det är i första hand i storstäder och större städer som friskolorna ökar.
|
Läs mer: Skolverket
En fjärdedel av de fristående skolor som startade under läsåret 2008/2009 hade flera, i vissa fall allvarliga brister. Det visar Skolinspektionens uppföljningsbesök på nystartade fristående skolor.
|
Läs mer: Skolinspektionen
Förslag om ny tillståndsprocess från Friskolornas riksförbund.
|
Läs mer: Friskolornas Riksförbund
Propositionen Bidragsvillkor för fristående verksamheter överlämnad till riksdagen.
|
Läs mer: Utbildningsdepartementet
Friskolornas Riksförbunds kommentarer till lagrådsremissen.
|
Läs mer: Friskolornas Riksförbund
Det svenska systemet med skolpeng och friskolor står i centrum i den brittiska valdebatten.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
Nästan varannan väljare vill förbjuda konfessionella friskolor. Den inställningen har också många partier haft – men nu ser de ut att ha svängt.
|
Läs mer: Dagens Nyheter
|
6. Sex av tio skolor ger grönt ljus för SD |
Av 100 gymnasierektorer släpper 62 in Sverigedemokraterna inför valet. Det är betydligt fler än 2006, visar en enkät som Lärarnas tidning har gjort.
|
Läs mer: Lärarnas Tidning
Ska alla eller inga politiska partier släppas in i gymnasieskolorna inför valet i höst? Det är en fråga som nu börjar bli högaktuell.
|
Läs mer: Sveriges Radio
Fler gymnasieskolor är beredda att släppa in Sverigedemokraterna inför det här valet än för fyra år sedan.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
Nej från skolor hindrar inte SD.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
|
7. Protester mot ändringar i religionsämnet |
När det gäller förslaget till kursplan i religionskunskap, har myndigheten fått in 700 brev och mejl med protester.
|
Läs mer: Sveriges Radio
"Dagens religionsundervisning är inte konfessionell".
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
Svenska värderingar har inte formats tack vare kristendomen, utan trots den. När utbildningsministern hävdar motsatsen är han historielös, skriver Humanisterna.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
Kristendomens påverkan i Sverige har varit stor, skriver Jan Björklund i en replik.
|
Läs mer: Svenska Dagbladet
|
8. Lärare ger VG till Lärarfortbildningen |
Lärarfortbildningen har passerat halvtid. I en färsk undersökning uppger flertalet lärare att de fått ökade ämneskunskaper och 87 procent har ändrat sitt sätt att undervisa.
|
Läs mer: Skolverket
Målet att 30 000 lärare ska få fortbildning i Lärarlyftet till och med 2011 kommer inte att uppnås, bedömer Skolverket. Efter halva tiden har bara 10 000 lärare deltagit.
|
Läs mer: Lärarnas Tidning
Obehöriga får förlängd vidareutbildning.
|
Läs mer: Lärarnas Tidning
|
9. Skolreformer ger en månads extra jobb |
Skriftliga omdömen och nationella prov ökar lärarnas arbetstid med uppemot en månad per år – utan kompensation. Det visar en ny undersökning bland 1 000 lärare gjord på uppdrag av Lärarnas Riksförbund.
|
Läs mer: Skolvärlden
 |
Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket, det har Anders Broman visat.
Läs mer: Skolporten |
 |
En av ambitionerna med att förlänga gymnasiets yrkeslinjer med ett år var att ge alla elever behörighet att studera vidare på högskolan. Reformen har inte gett den effekten. Dessutom har avhoppen från gymnasiet ökat bland yrkeseleverna, enligt Caroline Hall.
Läs mer: Skolporten |
 |
När gymnasiets nya teknikprogram infördes hade politikerna och Skolverket ambitionen att vidga synen på teknik och genus. Lärarna snävade i stället in teknikbegreppet, visar Merith Fröberg, i avhandlingen "Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram, översättningar och gränsarbete på tre nivåer".
Läs mer: Skolporten |
Skolporten AB, 118 82 Stockholm; 08-5622 6800 |
|
|